Kvällens sista. Livets sista (ja, jag siktar mot oanade höjder). Bad sambon krama en riktig feting prilla åt mig då jag i morgon börjar med nikotinplåster. Att inte ha det där under läppen längre blir en prövning i sig. Jag får unna mig något litet i morgon, motsvarande vad en dosa Grov skulle kosta. Jag skall även ut och springa efter jobbet. För tusan - jag fixade att springa Vårruset (varvade med att powerwalka) på 5 km, så nu vet jag ju att jag KAN. Jag KAN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar