Idag är det fredag - och veckan har känts alltför lång. Jag har den senaste tiden tyckt att veckorna bara rusar förbi, men inte den här veckan. Den har gått långsamt. Men nu är det fredag, och fredagsmackan har nyligen intagits på jobbet. Jag har ett möte halv två, annars är det bara att sortera papper som jag har att fylla dagen med. Men jag ska väl inte klaga på att det är lugnt egentligen, jag vet ju att snart blir det fullt ös igenom i och med att det är månadsskifte och pengar skall bifallas eller avslås.
Sen tycker jag att vädret kan ta och bestämma sig också. Kallt och varmt och vartannat, man vet aldrig om man klätt barnet rätt vid dagislämning utan jag får gå mer på magkänslan. Det brukar funka. Att följa magkänslan.
Inbjudningskorten till sonens födelsedagskalas är skickade också, och sen ska bakning och inköp inför det planeras. Den 28e blir det av. Den 1/2 fyller han år. 5 år. Stora killen. Skolan snart.
Det där med att bjuda in barn till kalas tycker jag är skitsvårt, och jobbigt. Självklart vill jag inte att något barn skall känna sig utanför, men samtidigt så skall ju sonen få bestämma vem som han skall bjuda. Alla kan vi inte bjuda, vi får inte plats. Det hade varit enklare om dagis bestämde sånt där åt oss föräldrar, så hade man bara fått gilla läget. Men då hade jag väl gnällt över att de frångick självbestämmandeprincipen istället. Så det får bli som det blir. Vi har bjudit de vi har bjudit. No more, no less.
Nu ska jag roa mig med att poppa musik på kontoret och sortera in papper i akt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar